Min förlossning

"Natten till i torsdags gick mitt vatten. Först var det bara lite fuktigt i trosorna och sen kom det mer ordentligt. Ni skulle sett Marcus här hemma springa runt och torka golvet efter vattnet som rann längs mina ben =)

Var på specialistmödravården i torsdagsförmiddag för att kontrollera att det var vattenavgång. Men de behövde inte undersöka mig för att se det för det var ganska uppenbart. Hade lite molande värk i magen men inga regelbundna värkar så efter att de gjort ctg-kurva och vi träffat läkare så fick vi tid för igångsättning i fredags kl. 8 (jag har bakterier i min urin som gjorde att de inte ville vänta längre med igångsättning) och sen åka hem.

Var så konstigt i torsdagseftermiddag att vara här hemma och veta att det snart var dags för bebis!

Som tur var behövde vi inte vänta på igångsättning för värkarna kom igång av sig själv. De började lite vid 18 i torsdagskväll men det var då bara någon värk i halvtimmen och sen varje kvart. Redan vid 20.30 var det 3-4 minuter mellan så jag ringde in till förlossningen och 21.30 var vi där. De satte ctg-kurva som visade att värkarna var regelbundna och starka. Jag var öppen 5 cm, livmodertappen var helt utplånad och huvudet stod väldigt långt ner! Sen rullade allt på, värkarna tilltog. De satte ryggbedövning kl. 1. TACK GODE GUD FÖR DEN SOM UPPFANN RYGGBEDÖVNINGEN!  Vi hade ganska nersläckt på salen under natten och lyssnade på pianomusik. Tack vare bedövningen kunde jag läsa tidning, äta kräm och småsova lite under några timmar. Kände varje värk men inte alls som innan. Behövde knappt andas mig igenom dem. Trots att allt var så lugnt och behagligt så öppnade jag mig och hade regelbundna värkar. Låg där och tänkte: Detta är min drömförlossning! Vid klockan 4 började det göra lite ondare igen. Tryckte på mer. Blev undersökt strax för kl. 5 och var då nästan helt öppen. Satt på pilatesboll ett tag och gungade. Sen började jag krysta vid kl. 6 och då var det minsann ingen drömförlossning längre!! Krystade till 7.48 då vår älskling kom ut med ett skrik!! Sina första levnadstimmar ammade han en hel timme och bajsade ner mig 2 ggr =)

För att beskriva krystningen: Det kändes som att bajsa ut en basketboll!! Men vilken underbar basketboll det var som kom ut =)

Marcus var helt fantastisk! Han masserade och servade mig något helt otroligt! Det hjälpte verkligen mycket att han rörde vid mig. Och att han flyttade på sig när jag inte klarade av hans andedräkt =) Stackarn.....

Nu efteråt så kan jag konstatera att allt gick väldigt bra, och vet ni..... jag är faktiskt lite stolt över mig själv =)"