Det kallas vardag

 Jag trodde det var nu jag kunde få sätta mig ner och njuta av min mugg med chai latte och äta varma mackor som jag gjort till mellis idag men tji fick jag. Återigen någon som ropar mamma, två syskon som bråkar, någon som behöver ha hjälp, någon som är rädd för en fluga så måste sitta i mammas knä.....

 

Puh....

 

Ibland tar dessa eftermiddagar på krafterna. Allt jag vill är att få sitta ner några minuter i lugn och ro efter en arbetsdag, efter hämtning av två barn, utvecklingssamtal på Max skola, satt igång en tvättmaskin, göra två olika mellis till barnen, byta blöja och kläder på Ebba.......

 

Men om några år sitter jag väl här och undrar varför ingen ropar på mig.

 

Strax ska vi gå till skolan och hämta hem Max cykel och sen måste maten påbörjas....

 

Det kallas vardag.

 

Och visst är det allt lite charmigt ibland