Intensivt. Allt är relativt.

 

Ja detta blev en intensiv helg fast det egentligen i princip inte hänt nånting alls. Men det blir intensivt med två barn som är inne i olika trotsfaser. De kan dessutom inte hålla sig ifrån varandra. Max vill krama Ebba och det är inte alltid hon vill och ibland blir de för hårdhänt och hon i sin tur retas och kan helt plötsligt flyga på honom skrattandes och dra honom i håret och klösa honomi ansiktet. Syskonkärleken är otroligt stark men ibland blir det så tokigt när de busar. Puh.... nu går vi mot vardag och jag hoppas att vi får en "riktig" vecka nu med Marcus och jag på våra jobb och barnen i förskola och skola.

 

Nu måste jag rycka ut och vara tandfe för imorse tappade Max sin andra tand.

 

Fler tankar och funderingar har jag inte denna kväll mer än att jag trots denna lite tjatiga och tråkiga helg längtar tills nästa helg. Och jag längtar efter de där små tokarna som nu ligger och sover. Även om öronen mår gott av att endast lyssna till tystnaden och Marcus gitarrspel.

 

På återseende helt enkelt ♥