Att oroa sig för sina barn

 

Att ha barn och oroa sig hör ju ihop. Särskilt när de är sjuka. Eftersom Max haft feberkramper och Ebba haft rs och nu sina luftvägsproblem så är vi ganska nojiga när barnen blir sjuka. Men man får ju ta det liksom. Jag vill dock inte riktigt köpa detta att jag nu även måste oroa mig när de inte är sjuka. Tänker då på Ebbas allergiska reaktion. Men jag antar att det är nåt man lär sig leva med och hantera.

 

Här är i alla fall statusen ok idag. Max har lite feber och är hes. Imorse var han rejält rosslig och hostade mycket men så brukar det ju bli efter natten när man är förkyld. Jag kände mig ungefär som nån överkörd katt imorse när jag vaknade. Frusit och snorat hela natten. Nu har jag piggnat till lite och Max han är inte särskilt påverkad av sin feber. Vi hänger uppe på Ebbas rum där Marcus städade igår så att jag kan ha min dator på skrivbordet och titta på barnen när de leker samtidigt :).