Hösten framkallar så mycket minnen!!

Gokväll! Jag har precis kommit hem från styrelsemöte och hade egentligen inte tänkt starta datorn mer ikväll (jag är sekreterare så har glott på skärmen i två timmar redan) men kände att jag ju ville skriva nåt här idag.

 

Det var ju inte så längesen jag skrev ett inlägg om det här med att vara nostalgisk men här kommer ett till. Åker ofta tillbaka till förra hösten i tanken. Och idag var det ytterligare en händelse som gav flashbacks. Det är dags för innesäsongen när det gäller min träning och idag var vi tillbaks i lokalen där jag gravidtränade förra hösten (jag tränade där i våras med men nu är det ju höst så då tänker jag på höst). Lyssnade på samma skiva som vi tränade till då. Det slog mig återigen att hur fort går inte tiden egentligen?! Ebba blir ju snart ett år. PANIK! Det är tio månader sen jag jobbade senast.

 

Det jag skrev om häromdan att man har en idealbild om hur det är att vara föräldraledig stämmer också in på att vara gravid. Det konstiga är att man ju inte bara har en idealbild innan utan även efter. Oj så mycket jag tänker på hur mysigt det var att vara höggravid förra hösten.och i vintras. Hur jag satt i soffan och drack te och tittade på film när jag var sjukskriven ihopkrupen under en filt. Hur fin jag kände mig med min stora mage. All förväntningar man hade och så mysigt hela livet var! Tur att jag kan påminna mig om att det ju inte var hela sanningen för annars skulle jag ju vilja bli gravid pang nu direkt ju! Får påminna mig själv om de där hemska illamåendeveckorna och den fruktansvärda tröttheten, klumpigheteni slutet av graviditeten det otroligt dåliga samvetet för att man kände sig som en dålig mamma, fru och kollega som inte orkade som vanligt. Men jag tycker också om att ha den där idylliska bilden i huvudet. Hösten är smått magisk för mig. Hösten för fem år sen var Max nyfödd och hösten förra året var jag gravid med Ebba. Det är härligt att minnas =).

 

Idealbilder är ju faktiskt bra för annars skulle väl människor bara vilja ha ett barn om man bara kom ihåg allt som var tufft.

 

Klart jag måste bjuda på lite nostalgibilder också. Oj så trötta ni kommer bli på mig nu framöver för ju närmare Ebbas ettårsdag desto mer nostalgisk kommer jag bli.... (ja ni kan ju läsa om hur nostalgisk jag var innan Max fyllde 1 år)