Vikt och förlossningsdepp

2013-03-05 12:18:00 ,   Allmänt/Vardagsliv Ebba
Och så var det tisdag!
 
Ebba och jag startade dagen med att gå till bvc och efter det blev det en promenad. Det är några plusgrader så kändes riktigt skönt.
 
På bvc var det 2-månaderskontroll. Ebba har gått upp fint i vikt och längd och följer sin kurva nu efter den lilla dippen när hon var sjuk. Idag var det även lite fokus på mig då man när bebisen är 2 månader får svara på frågor om hur man själv mår och sen samtalar man om det med bvc-sköterskan. När Max var bebis hade de inte infört det än och när jag tänker tillbaka tiden när Max var bebis så hade jag nog behövt svara på sådana frågor för att faktiskt inse att jag kanske inte mådde helt bra. Tror jag hade en liten släng av förlossningsdepp. En mild sådan alltså, inga destruktiva tankar och sånt. Men för mig var det en stor omställning att bli mamma och kände mig nog ganska isolerad och låst. Detta handlade nog egentligen inte bara om att jag blev mamma utan om hur livet såg ut just då. Jag var precis färdigutbildad och hade inget jobb och visste inte vad jag ville göra efter föräldraledigheten. Jag trivdes inte heller så bra i vår lägenhet. Denna gång känns det annorlunda i grunden eftersom jag har ett jobb att gå tillbaka till, jag trivs i vårt hus och i området, vi har flera vänner med barn och jag har redan varit mamma i 4,5 år. Dagarna får även lite mer rutin eftersom Max är på förskolan tre dagar i veckan och Ebba och jag ska hämta honom kl. 13 på dagarna. Det blir heller inte tråkigt på dagarna eftersom Max livar upp det hela och jag typ ständigt har fullt upp. Sen så är vi ganska jämställda här hemma och Marcus och jag hjälps åt med det mesta. Detta med att vi har Linas matkasse varannan vecka underlättar också en hel del och jag slipper stressen med att fundera ut maträtter och handla den veckan. Det kändes i alla fall skönt att prata och reflektera kring det hela med bvc-sköterskan och faktiskt kunna konstatera att jag mår bra och trivs bra med tillvaron även om jag också kan bryta ihop ibland och allt kan kännas lite tråkigt stundtals men det sa hon att det ju bara är naturligt. Det är ju dessutom många hormoner i kroppen när man ammar. Jag tycker det är jättebra att det görs en liten "utvärdering" av mammans mående! Ni andra med mindre barn, gör de så även på ert bvc?
 
 
Ebba blir stor
Vikt, längd, huvudomfång
 
20130103 3615 g 52 cm 34,5 cm (föds)
20130108 3610 g (5 dagar)
20130114 3860 g (11 dagar)
20130121 4030 g 54 cm 37 cm (18 dagar)
20130128 4340 g 55 cm 37,5 cm (3,5 veckor)
20130218 4640 g
20130221 4730 g 57,5 cm 38,5 cm (7 veckor)
20130226 4900 g 58,5 cm 38,5 cm (7,5 vecka)
20130305 5110 g 59 cm 39,5 cm (2 månader)

Max vägde 6375 g vid två månader så det är lite skillnad på våra små ♥ Här kan ni se Max siffror!
 
 
 




Kommentarer
Johanna

Jag var och träffade den BVC-sköterska som vi ska gå till sen, och då berättade hon om just det samtalet som du var på igår. Tycker det är superbra att de kör en liten screening på hur mammorna mår. Det kan nog vara lätt att "försvinna" i massan, när man egentligen skulle kunna få bra stöd i att må bättre.

Skönt att Ebba tagit igen sig viktmässigt, och mår bara fint. Hoppas ni får en fortsatt fin dag!

Kram

2013-03-05  /  13:08:50  /  http://justnuochidag.wordpress.com
Linda

Håller med, skönt att det finns stöd för de mammor som behöver det! Här har vi också mamma samtal. Jag hade mitt förra veckan.

2013-03-05  /  20:43:35  /  http://familyspace.blogg.se
Ida - mamma till Nova och Kevin <3

Vi var på BVC idag. Och jag fick oxå svara på de frågorna. Tycker det är jättebra och hoppas att det gör nytta för de som behöver det :)

2013-03-06  /  02:05:04  /  http://idacarlgren.blogg.se
Emily

Ja, vi har också så här. Fast jag har redan kontaktat min BVC-sköteska eftersom jag oroat mig för förlossningsdepp ett tag. Ska på mitt första samtal nästa vecka. Känns riktigt jobbigt.. dels för att det är "tabu" och man förväntas må bra när man får barn, man SKA må bra helt enkelt.
Men för mig har det varit lite tvärt om. När jag fick min första dotter hade jag nog med lite förlossningsdepp, men kunde hantera det på ett annat sätt. Nu hinner jag knappt med mig själv. Jag älskar mina barn jättemycket och har aldrig ångrat dom. Men det är så mycket med 2 barn, hus, hund, att känna beroende för att jag inte har körkort osv. Men jag hoppas jag får hjälpen att prioritera och att bli gladare.
Jag är glad, men kan inte glädjas. (Äsch, svårt att förklara).

Men ja, det är jättebra att det finns. Tycker mammorna skata sig tid att fylla i med och verkligen känna efter. Många (bland annat jag) spelar gärna upp en roll om att man mår bättre än vad man egentligen gör.

Svar: Men så bra att du själv tagit tag i att försöka få hjälp. Precis rätt väg att gå ju. Många lider i det tysta tror jag och vågar inte ta den hjälp som finns. Hoppas verkligen du får hjälp och snart känner att du kan glädjas igen. Känner precis igen mig i det du skriver att man är glad men inte kan glädjas. Så kände jag också när Max var bebis. Jag tror att många spelar upp en roll. Min bvc-sköterska sa att när mammor svarar att allt är på topp på alla frågor i enkäten så ringer också små varningsklockor! Kramar till dig!
Sara

2013-03-06  /  09:25:10  /  http://totalarlighet.blogspot.se
Mikaela

När min första son föddes för snart 6 år sedan fick man fylla i en sådan enkät om hur man mår.Jag mådde inte så bra då av olika anledningar och fick komma på samtal på bvc,vilket va jättebra.Det är viktigt att följa upp alla mammor.Det jag kände då va att det inte talades så mycket om tiden efteråt,hur man kunde må.Det kändes som man helt enkelt skulle sväva på rosa moln och inget annat.Nu vet jag bättre.Denna gången mår jag mycket bättre,man har erfarenhet.Däremot känner jag mig mer låst.Förskoletider att passa,sonen har kolik (som börjar bli bättre),han har varit sjuk,influensatider,han inte(läs vägrar) sova själv.Vaknar flera ggr på nätterna.Inte lika lugn som storebror va.

Svar: Va bra att du fick samtal på bvc då. Jag känner mig också låst av förskoletiderna. Känns inte som jag hinner särskilt mycket däremellan och något som stressar mig mer denna gång är kaoset som blir här hemma hela tiden fast jag tycker att jag städar konstant!! va jobbigt att han haft kolik. Hoppas verkligen det är på väg bort och att du också ska få sova på nätterna!!
Sara

2013-03-07  /  12:01:25 





Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:




Trackback