Max 11 månader

Idag är det 11 månader sen Max föddes. Tänk om en månad är det ett år. Helt otroligt!

En del av mig vill vrida tillbaks tiden ett år och uppleva allt igen. Allt från de sista veckorna innan han föddes, förlossningen (men med lite mindre smärta tack), de första dagarna och sedan alla månader som rullat på. Men samtidigt vill jag bara vara kvar i nuet och njuta av den tid som nu är med en otroligt nyfiken liten kille som strax kommer att gå runt här i lägenheten istället för att krypa som han nu gör. En kille som älskar sin mamma och pappa och som tittar på en med så mycket kärlek och glädje i ögonen att man blir alldeles lycklig. En kille som som gärna sitter och myser i famnen och njuter av ens närhet. Han är även en busig kille som tycker om att dra i allt han kommer åt och att stoppa allt i munnen, och helst pappas musiktidningar.

Den senaste månaden har Max börjat gå-träna alltmer och han kan gå när han håller oss i ena handen men han vågar inte riktigt själv än. Han är lite instabil för det. Han har också blivit bättre med maten vilket i för sig inte varit något större problem men han vägrade burkmat och spottade ut en del annan mat under en period men nu verkar han äta det mesta igen.

Vi har även infört nya rutiner som är på prov just nu; att han bara ska sova en gång per dag och det sker då efter lunchen som han äter runt 11.30.




Vår älskade stora kille.
Dessa 11 månader med dig har varit de bästa i vårt liv.

(bilderna tagna igår på min farmors terrass)