Njuta av den tid som är

Tiden med bebis går ju så oerhört fort och ibland är det svårt att njuta av den tid som är. Ibland tänker man bara på hur det har varit och ibland hur det ska bli men viktigast är nog att njuta av här och nu.

Ibland längtar jag självklart tillbaks till då Max var alldeles nyfödd. Då han låg och sov mot bröstet och då jag ammade honom. Men jag saknar inte avsaknaden av sömn, skrikattacker som man inte visste vad de berodde på och svårigheten att planera.

Jag längtar till hur det kommer att bli. När Max tar sina första steg, när han säger mamma och pappa, när han lägger armarna om ens hals då man kramar honom och när vi kan prata med varandra.

Men ändå njuter jag fullt ut nu. Nu när han äter bra, sover hela nätter (med några mindre avbrott), ler åt allt man säger, leker bra själv men kan ändå inte ta sig runt så mycket så har inte behövt barnsäkra eller behöver inte springa efter honom.

Här och nu är viktigast! Och eftersom tiden går så fort så är vi ju inne i en ny period fortare än vi tänkt det.